Andra varvet

Vi är inne på vårt andra år som bosatta i Singapore. Som jag tidigare nämnt har första året gått i en rasande fart. Nu möter vi högtider för andra gången och har mer kunskap i bagaget. Vi förstår att det handlar om Hungry ghost när människor eldar låtsaspengar i tunnor och ställer ut apelsiner som offergåvor samt tänder rökelse. Just nu firas den Indiska högtiden Deepavali, som också benämns som Festival of Lights. Olika länder och olika religioner ger en härlig mix av nya högtider för oss att fira.

När vi lämnade Sverige för det nya livet i Singapore var det med tanken att vi gav oss ut på ett familjeäventyr! Hela familjen var inställd på att det skulle bli spännande och så mycket att upptäcka. Jag kan ärligt säga att vi varit med om många nya saker, provat nya maträtter och lärt oss massor. Men jag kan också säga att det inte bara är en dans på rosor. Ibland blir längtan efter Sverige stor hos någon i familjen och det blir deppigt. Eller så finns inte lusten att gå på ännu en utflykt för att upptäcka varje hörn av Singapore, när sängen och iPaden känns mer lockande. Det blir vardag här också, helt enkelt.

Det finns mycket att säga om Singapores alla fina utflyktsmål, alla goda maträtter, den spännande naturen och den fuktiga värmen. Men även om det ibland känns som vi bor i ett paradis finns det mycket som inte känns som en semester. Barnen ska upp och gå till skolan varje vardag, hur skoltrött och morgontrött man än kan vara, läxorna ska göras efter skolan, tvätten måste tas om hand, disken måste diskas, matvaror handlas och maten lagas. Det är helt enkelt vardagssaker som inte kan lämnas ogjorda och vi har ingen som gör allt sånt åt oss. Det blir en vardag här också.

Jag älskar att ge mig iväg på utflykter, gärna i naturen. Det är så annorlunda mot Sverige och växtligheten är imponerande. Tanken på alla djur gör det extra spännande, vem vet vad man kan möta. En kobra eller en pyton, stora spindlar, ödlor och krokodiler. Men det är inte så enkelt att få med hela familjen på utflykterna. Tänk om någon missar en sovmorgon. Eller så är det för långt att gå. Tråkigt att gå runt och titta på träd och buskar. Förklaringarna är många och svåra att hantera. Det har varit ett antal promenader med barn som varit så uttråkade att hela familjen fått lida...

Vi är fem personer i familjen och således fem viljor. Barnen är så pass stora att det inte längre bara är att ta med dem, nu har de egna åsikter. Vi vuxna är oftast på samma våglängd och planerar det ena efter det andra som skulle vara roligt att se och uppleva. Men ofta får vi skjuta fram eller ställa in utflykterna då det blir protester. Det är en utmaning att få barnen att se äventyret i det vi gör. Varför ska vi ut och se fler träd? Vi har sett ett antal spindlar stora som handflatan, varför måste vi då se fler?

Nu går alla tre barnen i skolan och jag är hemmafru. Man kan tro att jag har all tid i världen att hitta på sånt som jag själv vill. Så är det alltså inte. Men ibland ser jag till att åka iväg och hitta på något som jag vill göra. Barnen tycker jag ska göra alla utflykter när de är i skolan, och ja, jag åker gärna runt och kollar. Men jag vill också kunna dela upplevelsen med familjen.

Jag älskar att bo i Singapore! Det är en underbar plats. Vi hittar på många roliga och spännande saker, men det är inte alltid så lätt. Vad jag ville visa med det här inlägget är att det är en vardag för oss också. Jag ligger inte i solstolen och läser varje dag och alla utflykter är inte så smidiga och roliga. Men jag skulle inte byta bort det!